Pakkoruotsi: Sommar i Österbotten

Jag är uppvuxen både i Nyland och i Österbotten och ibland brukar jag roa mig själv med att fundera hurdana olikheter det finns mellan regionerna. Speciellt under sommarmånaderna är det enkelt att hitta små skillnader i livsrytmen och vardagslivet. Jag måste dock erkänna att jag inte tillbringat många dagar av mina somrar i huvudstadsregionen. Hittills.

 

Sommar i min hemstad i Österbotten betyder att du kan ta dig nästan överallt med cykel. Åtminstone om du bor nära stan. I mitt fall betyder det att jag är tvungen att ta mig nästan överallt med cykel. Är du däremot lycklig ägare av en fungerande bil kan du ta dig även enkelt ta dig utanför stan. På egen hand, utan att behöva vänta på tågets eller bussens tidtabeller som man alltid behöver i Helsingfors. Utan bil är det däremot värre ute på landsbygden. Då är du strandsatt, åtminstone om du vill ta dig längre än du orkar cykla. Kollektivtrafik är ett ord som inte finns i vokabulären här uppe.

 

Sommar i Österbotten betyder att du på din nya arbetsplats är bekant med åtminstone ett par personer från tidigare. Dessutom så är du kanske släkt på nära eller långt håll med några andra. Och så ska vi inte glömma att du har gemensamma vänner eller bekanta med nästan allihop. Allt detta ska såklart redas ut under den första veckans kaffepauser!

 

Talesättet att ”alla känner alla” kanske inte stämmer helt och hållet, men man kan i alla fall säga att alla känner många. Det betyder såklart att alla vet en massa om dig också. Ibland känns det riktigt trevligt, men emellanåt saknar jag nog anonymiteten i Helsingfors. Sommar i min hemstad betyder att man inte kan gå genom centrum (och jag lovar – det är verkligen inte många meter!) utan att stanna minst en gång för att prata med en bekant eller åtminstone hälsa på någon man känner igen.

 

Sommardagen i Österbotten är längre än sommardagen i Helsingfors. Det är faktiskt riktigt sant! Närmare bestämt är solen uppe 1 timme och 50 minuter längre den längsta dagen på året. Fast då jobbet börjar kl. 7.00 varje morgon känns dagen förstås inte så mycket längre. Man ska ändå i säng långt före solen går ner för att orka stiga upp dagen efter.

 

När jag var mindre var somrarna i Österbotten magiska och evighetslånga. Man hann göra allt man ville och ännu mer. Jag tror att jag tillbringade största delen av dagarna i vattnet. Nuförtiden är somrarna inte lika långa. De rusar iväg bara. Man hinner knappt inse att det är sommar innan hösten och studievardagen är här igen. Men jag försöker att hålla kvar lite av magin som sommaren i Österbotten kan bjuda på. Vi ses längre söderut till hösten igen!

 

Jonna Gripenberg

Add a Comment

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.