Att följa pengarna

Sedan början av 90-talet har andelen vuxna som röker dagligen minskat avsevärt (graafi 1). Under samma tidsperiod har den genomsnittliga alkoholanvändningen fluktuerat, och är nu på en något lägre nivå än 25 år sedan (graafi 2). Dessa grafer är visserligen inte direkt jämförbara, men utgående från dem vill jag utläsa att insatser för att minska användningen av rusmedel lyckats bättre angående tobak än med alkohol.tiedosto_000

tiedosto_001Utvecklingen beror naturligtvis på flera faktorer. Utgående från rubriken blickar den här kolumnen på kostnader och skatteintäkter. Siffrorna kommer från Finansministeriet respektive Institutet för hälsa och välfärd (THL):

tiedosto_000

Jösses, säg att jag har mejslat någon siffra! På riktigt, kan någon berätta var det blivit fel, det här var överraskande.

Såvida summorna är representativa för en längre tidsperiod, är alkoholanvändning i sig inte ett betydande nationalekonomiskt problem. Missbruk är ett hälsoproblem, men ifall intäkter och kostnader praktiskt taget balanserar saknas det enligt nyliberal ideologi argument för samhälleliga ingrepp: var och en väljer själv.

Det som återstår är möjliga moraliska förpliktelser mot människor i svagare ställning, eftersom skadeverkningar av alkohol är oproportionerligt koncentrerade bland utsatta grupper, t.ex lågutbildade, psykiskt sjuka, och fattiga.

Tobak däremot utgör en klar nettokostnad för samhället, vilket till en del kan förklara skillnaden i konsumtionsutvecklingen. Möjligheten för snedvridning bör dock beaktas, då kostnaderna uppkommer efter långvarigt bruk medan intäkterna nu minskar tack vare minskad konsumtion. Med en betydande kollektiv prislapp är det ändå klart lättare att motivera (och få finansiering för) åtgärder för att minska rökning.

Överlag, ifall den här snabba beräkningen stämmer är det relativt orimligt att förvänta sig brett stöd för allmängiltiga alkoholpolitiska åtgärder. De som vinner mest på minskad konsumtion har svagare representation än den genomsnittliga medborgaren, som inte vill inskränkas utan uppenbar egen nytta.

Omvänt är det möjligt att införa begränsningar angående tobak eftersom användare inte är lika välorganiserade, samtidigt som reglering stöds av till synes objektiva ekonomiska argument.

Slutsatser? Vet inte, jag är fortfarande bortblåst av blotta möjligheten att alkohol för all sin rojsighet kunde vara nästintill kostnadsneutralt! Tydligen kan det vara upplysande (och konfunderande) att närma sig bekanta frågeställningar från nya vinklar. Nästa steg är att bygga nya argument…

Matts Ahlbäck,

Chefredaktör Meditrina 2016

P.S. Ja, PREVENT-kursen pågår…

Graf 1 : http://www.findikaattori.fi/fi/61

Graf 2: http://www.findikaattori.fi/fi/55

Kostnader, tobak: http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/126796/URN_ISBN_978-952-302-503-5.pdf?sequence=1

Skatteintänkter, tobak: http://budjetti.vm.fi/indox/sisalto.jsp?year=2015&lang=fi&maindoc=/2015/tae/hallituksenEsitys/hallituksenEsitys.xml&id=/2015/tae/hallituksenEsitys/YksityiskohtaisetPerustelut/11/08/01/01.html

Kostnader, alkohol: http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/129655/P%C3%A4ihdetilastollinen%20vuosikirja%202015%20verkkoversio.pdf?sequence=3

Skatteintäkter, alkohol: http://vm.fi/alkoholiverotus

Add a Comment

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.